Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 265 —
njuter gudomligt af att känna sig kunna trotsa
stormen, som hotar att lyfta honom ned från
klippan och slunga honom i sjön. I denna
glädje störes han af en röst, som ropar hans
namn genom blåsten. Et par armar, starkare
än hans egna, fatta omkring honom och bära
honom med våld bort på en gång från det
farliga stället och åsynen af hafvet, som ropar om
faror och mod.
Gossen är jag själf, och jag ler vemodigt
vid minnet, medan nattens timmar skrida förbi,
utan att jag märker det, och jag ensam sitter
och stirrar in i, hvad som skall ske. Nu har
jag fått, hvad barnet längtade efter, men stormen
har fört mig längre ut, än hvad jag själf ville.
Nu ville jag, att antingen elementerna lade sig
till ro, eller att någon, som vore starkare än
jag, kunde föra mig bort från faran, hvilken
jag trodde mig aldrig komma att frukta.
Men jag vet på samma gång, att det icke
kan ske. Och med en skamsen och rysande
känsla tänker jag på min hustrus lidande, som
är större än mitt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
