Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
»Mormors gamla kristallskål?» Ögonen nästan kröpo
ut ur hufvudet på Agda af förskräckelse.
Ninette endast nickade med hufvudet mycket pate-
tiskt.
»Och den gick sönder?»
»I tusen bitar.»
Denna hjärtslitande bekännelse nästan kväfdes i hen-
nes snyftningar.
Agda satt tyst en stund af häpnad öfver en så all-
varsam tilldragelse.
»Ja, då kan jag tänka mig att mormor blef ond»,
sade hon slutligen.
»Ah, du kan inte tro! Och så sa’ jag till slut, att
det var hennes eget fel och att hon pinade ihjäl
mig med att gå öfver mig jämt — ja, jag vet inte. hvad
jag sa’, för jag var så utom mig — men då må du tro!
Då begynte hon jämra sig och gråta och säga, att hen-
nes barnbarn dref henne ur huset, och tala om sina graf-
var, du vet — och det är det värsta jag vet, när mor-
mor talar om sina grafvar — för då börjar också mamma
gråta och så blir pappa ond och så är hela huset i upp-
ror.»
En stund efter denna scen då mormor stängt in sig
på sitt rum, kom mamsell Mariana, som varit i präst-
gården till middagen och nu skulle gå hem, in på ett
Nutid. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
