Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H 4
turen, och känslosamhet är för en ung Äskulap ett lika
stort karaktärslyte, som feghet för en soldat. Men de
kommo sig aldrig för att visa sig öfverlägsna mot ho-
nom för detta karaktärslytes skull, ty han ryggade al-
drig tillbaka för det vederstyggliga. Han passerade
genom anatomisalen, som en känslig men viljestark man
går öfver ett slagfält fullt af stympade lik, om när-
maste vägen till målet förer derfram. Det var som om
hans hjerna aldrig tagit minsta intryck af de ohygglig-
heter, ögat återgaf. — Blott en enda gång hade man
sett honom annorledes. Då stod han borta vid fönstret
och höll i sin hand något, som liknade en svartnande
blodklump — men de visste alla, att blodklumpen var
ett kvinnohjerta, som han skurit ut.
Kamraterna sade, att han i det ögonblicket sett ut
som en filosof och icke som en vetenskapsman; och från
den stunden gåfvo de honom öknamnet doktor Faust.
De valde just det namnet för att på ett slående sätt ut-
trycka sin ringaktning för en vetenskapsman, hvilken
sett ut som en filosof. — Vetenskapens land har trånga
gränser för de unge, som nyss trädt in genom dess port.
De unge tro alltid, att landet inskränker sig till den äng,
der de sjelfve beta.
Antagligen var Hans Steen sitt öde värd — i alla
händelser bar han sitt öknamn med stor sinnesro. Sjelf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
