Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var ett ätande utan gräns. Man gjorde
Sig god ro, åt med öfverläggning och tog för
sig i ordning af rätterna, viss, att det skulle
räcka till. Och ehuru alla visste, att de dagen
därpå skulle klaga öfver gårdagen, så skulle det
ändå inte ha fallit någon in att ta hänsyn till
denna morgondag.
Men de, som kanske njöto mest, voro löjt-
nanten och Gustaf Hallin. Den förre serverade
först sin fästmö och drack ett par glas vin med
henne i en fönstersmyg, där han kom åt att
kyssa henne mellan klunkarna. Men sedan drog
han sig ifrån damsidan och angrep maträtterna
med en ifvër, som tycktes antyda, att kärleken
måtte äga en rent af uthungrande kraft. Och
han visade dessutom på ett patagligt sätt, hur
väl han visste att sätta värde pa svärfars vin-
källare.
Gustaf Hallin hade kommit sent. Han hade
förklarat för sin mor, att han skulle lära sig
lexorna ovanligt ordentligt, efter han ända inte
fick gå och lägga sig i vanlig tid. Och han
kom altid tids nog till supén och skulle ändå
hinna med att ha tråkigt ett par timmar.
Under supén höll han sig hos löjtnanten,
emedan han af erfarenhet visste, att han på det
sättet säkrast skulle hitta fram till de bästa faten.
Och löjtnanten höll denna gång till godo med
unga Gustafs sällskap. Ty han behöfde nagon
att klinga med, när han ville dricka vin, det såg
så illa ut att gå fram och dricka ensam. Eljest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
