Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 197 —
föraktade han skolpojken lika djupt, som skol-
pojken föraktade »den sabelskramlande socker-
prinsen som inte dög till annat än att pussa
Gabrielle». : — , ■
Den enda, som inte åt, var Ernst Hallin.
Han var ändå till ytterlighet nervös och förargad.
Hela kvällen hade han setat och tänkt på Eva
Bauman. Och ändå hade han inte kunnat komma
sig för att gå ner för att få träffa henne, utan
han hade hela tiden setat hos herrarna och hört
Kumlander ■ och Svartegren berätta studenthi-
storier.
Nu såg han henne. Hon stod ensam vid
fönstret i förmaket och åt på en glace. Han
tyckte, att hon sag åt det håll, där han stod,
öch med en plötslig kraftansträngning trängde
han sig igenom skaran af ätande och drickande
gäster och kom fram till henne.
»God dag, fröken,» sade han förläget: Han
tyckte, att hon borde -se, hur han längtat efter
henne.
Men hon hälsade kyligt och brydde sig inte
en gång om att ta honom i hand. Hon sög
Mgnt på sin glace och sade med ett tonfall, i
hvilket Ernst tyckte sig kunna höra en studerad
elakhet :
»Har ni haft mycket roligt i afton?»
Han såg på henne med ett par bedjande
ögon, som en hund ibland kan se på sin herre,
när han på en gång vill utgrunda hans tankar
och bedja godt för sig själf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
