Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 KORKEN OCH FÖNSTERRUTAN,
»Jo», sade pappa. »Nog är det roligt alltid.»
Och så började pappa att berätta:
»Hvad kan en kork ha” att göra med en fönster-
ruta eller en fönsterruta med en kork? Kan ni säga
mig det?
Jag ska berätta historien för er, och jag säger
er på förband, att det är en odygdig historia. Men
om ni lofvar mig på heder och ära att aldrig nånsin
bära er så dumt och illa åt, som de tre pojkar, histo-
rien handlar om, så ska jag tala om den i alla fall.
För historien är rolig. Men då ska ni också lofva
mig... Nå! Nu har ni lofvat. Och nu börjar jag.
Det var en gång tre pojkar, som gingo i samma
skola, De här tre pojkarna de gjorde mera odygd
än alla deras kamrater tillsammans. Och de hade
en gång kommit under fund med, hur man kan an-
vända en kork på en fönsterruta.
De hade nämligen märkt, att om man spottar
på en kork och med samma kork, som ännu är våt,
sedan gnider på en fönsterruta, så gnisslar det på det
allra fasligaste sätt. Det låter så otäckt, att det rik-
tigt kryper i ryggraden, och när man så till på köpet
gnisslar sedan det blifvit mörkt, så kan det nästan
skrämma lifvet ur folk.
Det tyckte alla tre var det roligaste, de kunde
tänka sig, och därför skaffade de sig hvar sin kork,
när de nästa kväll skulle gå ut för att skoja.
Det var en vinterkväll, och ute var mörkt, På
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
