Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som under kroppsliga kval, och de omkringstående
gjorde fåfänga försök att öfvertala den gamle
mannen att gå hem. Hans söner, hans vänner — alla
bådo honom, besvuro honom att skona sig själf.
Han svarade dem ej, endast skakade sitt gråa
hufvud och stirrade på det brinnande benranglet, hvars
refben smalnade.
Plötsligt gaf den öfre ryggraden i skelettet vika,
och med ett fräsande brak störtade det gnistrande
benranglet ned i ett haf af eld och rök. Stora
flammor slogo upp ur massan, och i ett nu syntes på
den yttre muren, hvilken ännu stod upprätt, de
gyllene bostäfverna: »Bunsenska fabriken». Det
räckte blott ett ögonblick. Ingen af de
kringstående lade ens märke därtill. Men den gamle hade
sett det. Och med en plötslig rysning vände han
om och gick hemåt. När den sista muren föll,
kröp han ihop, som om han fruktat att krossas
under dess ruiner, men han såg sig icke om, och
ensam gick gamle Bunsen tillbaka till sin bostad
samma väg, som han under trettio år gått från
fabriken.
När han kom hem till sig, gick han upp på
sitt rum och stängde sig inne. Ingen fick störa
honom. Men hans hustru, som satt ensam och
grät i sin vanliga stol, från hvilken hon kunnat se
röken, hörde hans oroliga steg och vågade ej gå
upp och säga honom, att när fabriken brunnit,
kände hon det, som om den dag kommit, då hon
fick sätta sig stilla i ro och hvila ut efter årens
lidande.
På morgonen kommo sönerna hem till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
