- Project Runeberg -  Lärobok i fäderneslandets historia /
8

(1845) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Det för-historiska tidehvarfvet - IV. Göterne och Svearne - V. Sagorna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mot de svaga Lapparna. Den starkaste grenen ryckte öfver
Bottniska viken inåt Norrige, der den nedsatte sig. En
annan gren, Svearne, som på något sätt blef skiljd från de
öfriga, gick öfver Ålands haf till Sverige der den, i de sköna
nejderna kring Mälaren, som då hette Lögaren, valde sitt
hufvudsäte. Tiden för denna stora folkrörelse antages troligast
till tredje eller andra århundradet före Christi födelse.

Nordmännen från Norrige och Svearne från sitt nyss
intagna land mötte slutligen Göterna i södra Sverige. De voro
folkslag, som alla hade samma härkomst och hvilkas bildning
äfven hade en öfverensstämmelse. Hvad man kan finna och
sluta till är att Göterne, under tiden af ett till trehundrade
år efter Christi födelse, veko undan för Norränastammen,
hvars språk då talades i hela Sverige, Norrige och Danmark.
Svearne hade vunnit en afgjord öfvervigt öfver Göterne, och
i Svealand var hufvudsätet för hela folkets gudstjenst och
styrelse.

Återblick: Göterna, Norränastammen och Svearne. Tiden
för deras ankomst till Sverige.

(Uppgifter af Norske prof. R. Keyser, jemte flere Tyska forskare.)

*



V. SAGORNA.



Då man undersöker de fornsaker, som blifvit funna i de
uråldriga grafvarna, då man sammanställer redskaperna från
den tiden och tager i betraktande landets belägenhet samt andra
förhållanden, som kunna gifva ljus i sådana ämnen, finner man,
att det väl är möjligt att framställa en teckning af ett
utdödt folks lefnadssätt, ehuru det icke efterlemnat några
skriftliga urkunder, men att berättelserna om dess höfdingars
äfventyr och namn, som gått såsom sagor från slägte till
slägte, tills de af en sen efterverld blifvit upptecknade, icke
kunna vara pålitliga. Svenska folkets historia begynner derföre
med sagorna. Men man har förut, innan fornkunskapen blifvit
rigtad på säkrare minnesmärken, medgifvit alltför mycken
historisk sanning åt de gamla sångerna och berättelserna.
Yngre historieskrifvare hafva antagit hvad äldre uppgifvit, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:44:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmlifh/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free