Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Det för-historiska tidehvarfvet - VI. Gudasagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i stjerten. Hel störtade han i Nifelhem, der hon fick dödens
välde öfver alla verldar. Stor är hennes boning, men
Elände heter dess sal. Hels fat heter Hunger, hennes knif heter
Svält, hennes träl Senfärdig, hennes tröskel Svek och Fall.
Tvinsot heter hennes säng, och Förtärande Q val desS omhänge.
Sjelf ser hon förfärlig ut, ty hon är till hälften svartblå och
till hälften menniskofärgad. Fenrisulfven ville icke låta binda
sig af Asagudarna, utan att få en pant att åter blifva lös.
Tyr stack då sin högra hand i hans mun. Då gudarne
der-efter fängslade honom med ett oafslitligt band, som hette
Gleipner, och han förgäfves reste sig för att slita bandet,
lo-go alla gudarne, utom Tyr, hvilkens hand blef afbiten.
Gudarne nedstörtade sedan ulfven under jorden, och bundo
honom vid en klippa.
Men jättarnes mod och krafter vexte. Thor drog ofta
ut och slog dem. Striderna voro häftiga, men beständigt
segrade de mäktige gudar. Då bebådade svåra drömmar den
gode Balders fall; spådomar sade, att han var dödstecknad
af Nornorna. Nu sändes bud till alla väsenden* att deskulle
svärja att icke skada Balder. Eld, vatten och jern, stenar,
träd och jord, äfvensom sjukdomar och gifter svuro att intet
ondt tillfoga Balder. Asarne samlade sig och lekte att kasta
spjut och vapen på Balder, men vapnen skadade honom icke,
-emedan de hade svurit. Loke fick dock veta, att en telning,
som hette Misteltezn, blifvit ansedd ‘som för ung att aflägga
«den. Då skyndade han dit, ryckte upp telningen, gjorde ett
spjut af den och satte det i handen på den blinde Höder.
Denne sköt det på Balder, och den fromme guden föll
genomborrad till jorden. Stumma stodo Asarne, med sänkta
händer och stirrande ögon, omkring den döde Balder.
Slutligen måste de tänka på hans begrafning. De uppreste ett
bål på stranden och buro dit Balders lik. Då Nanna det såg,
brast hennes hjerta af sorg, och hon blef lagd på bålet
jem-te sin make. Alla gudarne och många folk bevistade denna
sorgfulla begrafning.
Men gudarne skickade bud till Hel, för att fråga, om
hon ville taga lösepenning för Balder. Odens son Hermo&
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
