Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- II. Det katolska tidehvarfvet
- 1. Christendomens införande i Sverige
- VII. Anund Jakob och Emund Gammal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VII. ANUND JAKOB OCH EMUND GAMMAL.
Anund Jakob lefde med sin svåger, Olof Haraldsson,
i god grannsämja. Detta syntes isynnerhet vid tillfället af
ett krig med kon ang Kuut den store. Sedan denne
under-kufvat England, beslöt han att jaga konung Olof ifrån
Norrige. Först sände han en uppmaning till Olof att frivilligt
underkasta sig; men denne svarade: ”Jag skall Norrige värja
med udd och egg, så länge jag lifvet behåller, och aldrig
betalar jag till någon man skatt af mitt rike.” Då började
konung Knut sina rustningar, och sände bud och skänker
till Svea-konungen; men Anund svarade kort och fåordigt.
Olof och Anund möttes i Konghäll och höllo hemliga
rådplägningar med hvarandra. Följden deraf blef, att båda
följande åren lupo ut med sina flottor. De härjade och
intogo Seland. Men då detta spordes till England, kom Knut
med en ännu större flotta, de sina till undsättning. De
båda konungarna drogo sig då till hamnen vid Helgeå i Skåne.
Der uppgjorde de sin plan. Anund tog befälet öfver den
förenade flottan, medan Olof begaf sig med en del af folket
uppåt skogarna till de sjöar, der ån hade sitt ursprung. Der
anlade han dammar, gräfde stora diken och ledde så flera
sjöar tillsammans ofvanför dammen. Derefter fälldes de
största träd och kastades i strömfåran.
Emellertid nalkades Knuts stora flotta. Då drog sig
Anund undan på sidan om åns mynning och lade skeppen i
slagtordning. Knut deremot samlade sin flotta i hamnen,
innan han ville börja striden följande morgon. Men då hade
Olof om natten fått bud derom, och nedref med hast sin damm.
Det förut hämmade vattnet bröt ut med förfärlig kraft, och
de fällda träden fördes med fort utåt hafvet. Det blef en
öfversvämning, som dränkte en mängd af Knuts folk, som gått
i land. En stor förvirring uppkom bland de Engelska
skeppen. Vattnets framrusande störtflod kastade det ena skeppet
mot det andra. De med floden framstörtande trädstammarna
skadade många fartyg. Flera förgingos och besättningen
omkom. Knuts eget skepp drefs af strömmen midt uti den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 04:44:20 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ghmlifh/0131.html
