Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Det katolska tidehvarfvet - 1. Christendomens införande i Sverige - XV. Magnus Ladelås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska häfdeforskare, emedan de gifva oss det bästa begrepp
om våra förfäders seder, tänkesätt och författning.
Då Magnus inkallade lagmännen i konungens råd,
blefvo dessa folkets ombud förvandlade till konungens tjenare,
och det blef nu möjligt att sammansmälta landskapslagarna
tall en allmän lag för hela riket. Allshärjartingens
afskaffan-de, som skedde genom Skenninge-stadga år 1285, gaf oékså
ett högre inflytande åt dera, som konungen, då det så
fordrades , sammankallade till öfverläggningar om rikets bästa.
Ingen fick infinna sig till dessa ”samtal,” så kallades de i
böljan, utan att serskild vara kallad af konungen. Sålunda
uppkommo Herredagar i stället för allmogens riksmöten, och
en adel bildades, som alltmera skiljde sig och sina fördelav
från folkets. Genom Alnsö-stadgan (af samma år) infördes
den adeliga eller frälse-rusttjensten. Den bestod deruti, att
hvar och en, som gjorde krigstjenst till häst, skulle vara fri
från utskylder till konungen. Dessutom förklarade konungen
att de, som närmast följde honom med råd och lijelp, voro
värde mera ära. På sådant sätt uppkom verldsliga
frälsestån-det, som motsvarade det andeliga frälset, eller de andeligas
skattefrihet, hvilken blifvit medgifven af konung Sverker år
1200. Magnus bekräftade detta frälse år 1281.
Men många andra författningar gjorde honom älskad af
allmogen. Han höll väl ett lysande och yppigt hof, men var
derjemte mån om allmogens rättigheter och säkerhet.
Emedan inga gästgifvaregårdar funnos, plägade man gästa hos
bönderna och, såsom biskop Henrik gjorde hos Lalli, med
våld taga hvad man hade af nöden. Magnus förböd
strängeligen all våldgästning, och blef derföre af den tacksamma
allmogen kallad Ladulås, ty han satte liksom lås för
bondens lada. ”Och är detta namnet Ladulås,” heter det i en
gammal krönika, ”ett ärligt namn, det konung Magnus
haf-ver haft större heder och pris af, än om han hade vordit
kallad en Romersk kejsare. Ty de finnas icke många i
verlden, som kunna kallas Ladulås: Ladubrott hafver alltid i
verlden varit mera allmänt.” Magnus Ladulås höll sin faders
fridslagar vid makt, och tilläde en ny lag om kungsfrid, samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
