Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Det Lutherska tidehvarfvet - 1. Gustaf den förste och hans söner - V. Thure Jönsson Roos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och företag* Han hesldt att afsfttla konungen. Tillika med
några andra herrar uppgjorde haro en plan att förjaga Gustaf
och uppsätta Måns Bryntessvn Liljekäk på Sveriges thron*
Han sammankallade bönderna i Westergötland på Larfs hed
1529, för att förmå dem till uppror. Men ett par bönder
framträdde ur hopen, och förklarade, att de ville blifva vid
den ed och trohet de svurit konung Gustaf. Herrarne måste
sålunda åtskiljas.
Konungen sammankallade en riksdag i Strengnäs, dit
herrarne äfven ankommo. Der erbjöd han dem nåd; men då’
några visade sig trotsige, lät han fängsla dessa. Bland dem
var Måns Bryntesson. De insattes i öfra våningen af
skolhuset i förvar. Om natten försökte Måns att undkomma, i det
han hoppade ut igenom fönstret i ett päronträd, som stod
derutanföre. Han föll likväl till marken och afbröt ett ben.
Följande morgonen påträffades den olycklige inkrupen i en
rågåker nära staden, och undgick sålunda icke sitt straff.
Thure Jönsson Roos. begaf sig sedermera till Christiern
tyrann, som rustade sig till krig emot Sverige. Från
Holland seglade tyrannen 1532 till Norrige, der han intog Opslo»
Han företog derefter tåget till Sverige. Gustaf skickade sin
fåltöfverste Lars Siggesson Sparre med en här emot Kongclf.
Då Christiern såg den Svenska krigsmakten, sade han till
Thure Jönsson, som lofvat honom medhåll i Sverige: ”Allt
hafver du, herr Thure, bedragit mig.” Följande morgon fann
man Thure Jönsson hufvudtös liggande på gatan.
f Christiern hade ingen framgång i sitt företag emot
Sverige och Danmark. Han gaf sig snart fången åt den Danske
konungen, som lät kasta honom i ett ÄiÖrkt och trångt
fängelse, hvars dörr tillmurades. Efter tolf år mildrades
fängelset något, och slutligen, då han var nära 70 år, fördes han
till ett slott, der han fick njuta något mer frihet. Han dog
der, 78 år gammal, 1559.
Hans gemål, den älskvärda Isabella af Castilien, som
alltid sökt mildra hans grymhet, de-lade hans landsflykt. Då
Danmarks ständer erbjödo henne ett kungligt underhall der i
riket, svarade hon, att hon hellre ville dela landsflykt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
