Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Det Lutherska tidehvarfvet - 5. Gustaf den tredje och hans efterträdare - II. Gustaf III:s regering - III. Ryska kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
värde pä utlrycket och formen än pä innehållet och tankar*
na, samt att dess skaldekonst derigenom urartade till
enformighet och tomhet. Emellertid blomstrade vetenskaper och
konster under Gustaf JII.
Men Gustaf III:s regering tog snart en annan vändning.
Ärelysten och begärlig efter ett lysande välde förehade han
stora planer att utvidga sin makt. Vid en riksdag 1778
uppträdde riksrådet och fåltmarskalken grefve Axel von
Fer-sen såsom frihetens försvarare emot konungens egenmäktiga
tilltag. Gustaf III upplöste då riksdagen helt hastigt.
Nu reste konungen till Italien och uppförde sig så
lysande och slösaktigt, att han försatte riket i betydlig skuld.
En mängd af hans förra goda författningar upphäfdes, och
många nya skadliga infördes. Isynnerhet befrämjade
konungen brännvinsbränneriet, så att de, som använde större
qvan-’ titeter brännvin, offentligen erhöllo belöningar, emedan han
sjelf förbehöll sig vinsten af denna handtering. Vid en ny
riksdag, 1786, ökades spänningen mellan konungen oeh adeln.
Afven de tre ofrälse stånden voro missbelåtne med konungens
slöseri. Ständerna anslogo en summa af 50 tunnor guld till
anläggande af spannmålsmagasiner, hvilka efter tre föregåen*
de missväxtår befunnos nödvändiga. Men konungen hade
andra planer, till hvilka han behöfde penningarna.
Återblick: Goda författningar. Vitterheten. Konungens
ärelystnad och slöseri. Riksdagarne 1778 och 1786.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
