Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sigrid den fagra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
810 BID DEN FAGRA.
103
Eskil, som tegat alltsedan Birger inträdde, smålog,
då han tog ’ afsked af brodern, och sade: “Tänk du
närmare på saken, broder; det är mitt råd! Du skall
icke ångra det! Lef väl!“
Lagman Bengt gick. Få borggården stodo redan
inom en krets af fackelbärande betjenter hans hästar
sadlade, och hans följeslagare, några manhaftiga
odalbönder, sutto redan i sadeln. Då nalkades på trappau
biskop Earl och räckte brodern sin hand. “Jag skall
besöka dig på Ulfåsa, när jag reser härifrån!“ sade
biskopen vänligt.
“Var mig då af hjertat välkommen!“ svarade
lagmannen, tryckte den broderliga handen ännu en
gång och kastade sig upp på sin Bpringare. Då
vind-bryggan föll och han red öfver densamma, vände han
hufvudet tillbaka. Han varseblef då i ett fönster på
fruntimmerssidan en gestalt, som såg efter honom ooh
med ett hvitt handkläde torkade sina ögon. Bengt
erfor en orolig känsla vid tanken på den vackra
varelsen, hvilken han väl anade hvem hon var; men
hästames muntra traf genom den mörka höstnatten
och de halfdruckna böndernas högljudda skämt
förjagade snart alla vekare känslor ur hans sinne.
^ Bedan hade de ridande i sakta traf hunnit
half-vägs till Skeninge, hvars tvenne kyrktorn höjde sig
öfver slätten och hvars former afteoknades skarpt mot
den nattliga himlen, då de hörde bakom sig de snabba
hofslagen af en sträckande häst, som nalkades.
Lagman Bengt befalde bönderna att stanna ooh
hålla sig tysta, tills ryttaren upphann dem, men då
skulle de gripa honom i kragen och se efter hvem
han kunde vara. Befallningen verkstäldes genast.
Inom en liten stund kom den väntade i fullt fyrsprång,
hvari han dock oförmodadt kände sig hejdad af de
starka näfvar, som grepo hans häst i tyglarne.
“Hvem är du?“ frågade lagman Bengt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
