Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagman Algot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men att de domar, som afkunnades på tinget af
lagman Algot, voro rättvisa, derom var allmogen fullt
öfvertygad. Den gamle lagmannen egde derför
allmogens närmaste kärlek. Genom sin slägt skap med
det regerande konungahuset, ty Algot Brynolfsson
hörde till Folkungames ätt, befann han sig i ett
närmare förhållande till konung Magnus, som erhållit det
betydelsefulla tillnamnet Ladulås. Men konung
Magnus såg med ett misstroende, som hörde till den
herrsk-lystne monarkens lynne, den gamle lagmannens
myndighet och stora anseende hos allmogen. Konungen
ville styra på samma sätt och med samma makt som
de utländska regenterna regerade i sina riken, och
han ville, såsom en forskare yttrar, “vara den ende
vålds verkaren i sitt rike.“ Han åberopade derför i
en svensk dom öfver majestätsbrott den romerska lagen
(lex julia). Genom utskickade spejare sökte han att
förskaffa sig underrättelser om allt hvad som föreföll
och som sades bland folket, i synnerhet bland de store
i landet. Så hade han anstält sådana, som skulle
besöka lagman Algot och meddela honom allt, som skedde
och yttrades i den gamle lagmannens hus.
Emellertid kunde intet brottsligt och fördömligt angifvas om
lagmannen sjelf. Så mycket mera hade spejame att
anföra om hans söner, som voro elfva till antalet.
Lagman Algot utöfvade på sitt Götala en
vidsträckt gästfrihet, som än ytterligare tillvann honom
grannars och anförvandters tillgifvenhet, ehuru den
också ådrog honom konungens afund och missnöje,
liksom flere andra mindre bondevänliga herrars.
Lagmannen satt en sommardag i sin storstuga
på samma plats, der hans ädle företrädare Eskil så
ofta mottagit gäster och begrundat lagar och domslut.
Algot satt äfven och begrundade de sinnrika och
betydelsefulla versarne i V estgöt alagen. Denna hade
nu sedan Eskils tid genom lärde mäns biträde och
åtgärder blifvit färdigskrifven, så att lagman Algot
kunde med en viss stolthet betrakta den ståtliga
handskriften, som dock kanhända snarare hans minne och
erfarenhet än hans skrifkunnighet gjorde för honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
