Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagman Algot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Margareta hade bemärkt den främmande
huskarlen, då han ankom, och anade genast att han
medförde underrättelser om några betydande gästers besök.
Hon fäste derför frågande blickar på sin make.
“Lagman Svantepolk med hustru och dotter vill
gästa oss,“ sade Algot lugnt. “Jag förmodar att han
befinner sig på väg till sina fränder i Danmark/4
Margaretas uppsyn tycktes mulna.
“Vi fa icke glömma,“ återtog lagmannen, “att
Svantepolk anser sig vara af lika hög börd som vi
Folkungar. Han är ju sonson af Esbern Snare i
Danmark och hans fader kallade sig hertig af Revel.
Dessutom hörde hans första fru till vår egen slägt,
ty, såsom du väl vet, Margareta, Benedicta var Sune
Folkessons dotter.u
“Jag vet allt detta, Algot,“ svarade husmodern,
“och jag vet ännu mer. Modersögat ser djupare, när
det gäller sönernas hjerta, än fadersögat då det gäller
deras öfriga egenskaper. “
“Säg ut din mening tydligt, Margareta!“
“Du talar om Svantepolks börd. Är då vår slägt
ringare an hans? Skulle en af våra söner icke vara
god nog att få inträde i hans hus?“
Algot reste sig upp och såg på henne med en
blick af djup förvåning. Efter några ögonblicks
besinnande sade han: “Är det så, Margareta? Det är godt
att jag fick veta det. Tack du för modersögats
vaksamhet! Men just derför skola gästfrihet och
välfag-nad i vårt hus blifva sådana, att vi icke behöfva
blygas för Svantepolks slägt.“
“Lagman Svantepolk är således icke ensam,
sade du?“
“Han åtföljes af både sin hustru och en dotter/*
“Det är i sjelfva verket kanhända icke så farligt
för oss. Men vi vilja icke mera tala derom nu. Jag
skall nog veta att dölja mina innersta tankar både
för våra gäster och för våra söner, med undantag af
Brynolf.“
Lagmannen teg några ögonblick innan han sado:
4‘Kanhända vore det bäst, att vi hade vår son Brynolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
