- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 1 /
161

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagman Algot

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

omständighet, som var af stor vigt under den
oroliga tiden.

Så snart sällskapet efter förnyade
afskedshels-ningar ridit ut genom den trånga porten af Götala
gård och befann sig på öppna fältet, red Karl fram
till lagmannen och bad honom om tillåtelse att få
ordna tåget såsom han ansåg det nyttigast. Denne
smålog och gaf sitt bifall. “Ni tyckes verkligen vara
ämnad till befälhafvare, herr Karl/4 sade han. “Ni
må gerna råda.“

Karl fördelade då den lilla truppen, så att han
blandade lagmannens husfolk med sina egna karlar och
lät på krigsmannavis den ena hälften rida före och
den andra efter den gamle och fruntimren. Sjelf red
han främst i spetsen for fortruppen och hela tåget.
Folke erhöll hans uppdrag att sätta sig i spetsen för
eftertruppen, så att han derigenom kom att rida
närmast till de gamle och den unga bruden, vid hvilkens
sida han oftast befann sig.

Så red man muntert åstad, tätt förbi det
märkvärdiga Gällaqvist eller Jarlaqvist, der konungarne
ofta plägade vistas, och äfven nära Skara stad, hvars
tvenne höga domkyrkotorn och många kors och spiror
på de talrika klostven gåfvo staden liksom ett heligt
utseende. Färden togs vesterut bortåt slätten, som i
den friska och ljusnande morgonluften mötte de resande
med sina vidsträckta utsigter. Alltsom tåget fortskred
Öfver fälten, hvilka kanhända på den tiden till och med
voro fruktbarare än nu, tycktes den gamle lagmannens
fryntlighet tilltaga. Han begaf sig från midten af
tåget, der hans fru och dotter befunno sig, främst till
spetsen för att rida vid Karls sida och språka med den
hurtige riddaren.

Lagman Svantepolk yttrade att han gerna ville
hinna fram till Lödesehus för att slippa söka något
annat herberge, ehuru dagsresan komme att utgöra
något öfver åtta mil. Hästarne skulle derför
ansträngas, menade han, och man skulle icke beta och
vattna oftare än som var nödvändigt. Alltsedan
konungen utfärdat sina stränga påbud mot all våld-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:44:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/1/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free