Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagman Algot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svantepolk mera orolig, helst det visade sig att man
knappast förr än sent på aftonen kunde hoppas att
hinna fram till Lödese. Men herr Karl uppmuntrade
honom med den försäkran, att man i nödfall skulle
kunna finna herberge i Magra eller Erska, ett par
byar i Bjärke härad.
Resan gick emellertid så raskt, att man ännu
temligen tidigt på eftermiddagen hade farit förbi dessa
byar, hvarefter en mera skogbeväxt och ödslig trakt
mellan sjöarna Anten och Yanderydsvattnet vidtog.
Lagmannen lät endast med möda lugna sig genom Karls
anordningar och anmärkte att han bortskickat alltför
många af huskarlarne.
I detsamma hördes från en skogsdunge invid ett
kärr ett besynnerligt skrik. Det kunde icke vara af
en fågel eller något djur, men det lät icke heller såsom
ett nödrop. Karl skyndade att befalla sitt folk att de
skulle sluta sig tillsammans omkring fruutimren. Herr
Folke tog sin plats vid fru Ingegerds sida och drog
också sitt svärd såsom de ö frige. Huskarlarne hade
också blifvit bättre beväpnade än som eljest var
vanligt under hvardagliga förhållanden, ty äfven dem
hade Karl försett med huggvapen jerate de dem
tillhöriga spjuten.
En bågsträng klingade och en pil träffade herr
Karls sköld. Vid skrällen mot kopparn framstörtade
ur skogen några vilda kämpar, hvilkas antal dock
icke visade sig öfverlägset. De tycktes studsa, då de
funno de resande beredda till strid. Det ordnade
och kraftfulla motstånd, som visade sig hos de
strids-färdiga huskarlarne, ingaf snart fruktan, så att blott
ett hagel af pilar afsköts mot dem, och derefter
utstötte en, som tycktes vara anföraren, ett lika
besynnerligt läte som det som bebådade anfallet, och vid
detta tecken flydde de anfallande tillbaka inåt skogen,
så att de resandes seger tycktes afgjord redan innan
striden begynts.
Färden fortsattes således och herr Karl anmärkte
skämtande till lagmannen, att detta var en alltför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
