Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hartwig Flögh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
begynte knyta på ett nät. Emellertid kastade hon en
besynnerlig blick ur sina mörka ögon på Elof, och
han besvarade den, under det hans kinder småningom
antogo en högre färg.
Gubben vände sig då till vestmanlandsbonden
med den frågan: “Hur står det till uppe i
bergsbygden vid Ealun? Det kanske du kan säga, som är
derifrån grannskapet. Lefver den lille bergsmannen
Engelbrecht ännu?“
“Lefver gör han nog,“ sade bonden; “men svårt
är det för honom, som för oss, och än värre. Allt
sedan han reste för oss till Köpenhamn till kungen,
är fogden alldeles ursinnig på honom. Hade
dalkarlar ne icke tagit sig för att försvara honom, nog hade
Jösse Eriksson länge sedan bragt honom om gods och
lif. Men nu far fogden fara varliga, om han vill sjelf
komma helskinnad från ting och stämmor. Det står
så illa till, att tingsfriden den aktar ingen på.“
Styke svarade intet. Men Thyra hade kastat en
hastig blick på Elof Pedersson och rodnat. Måltiden
fortsattes. Slutligen sade gubben: “Men nu kanske
du, Elo£ skulle hafva besked åt din far. Han ville
ju veta om herr Hartwig hade rest till Stockholm?
Kan du säga hvad han menar med det?“
“Han menar,“ sade Elof, liksom på en gång
sansande sig efter en dröm, “han menar att du, fader
Styke, nog bäst känner fogden och hans resor och
kunde säga oss både ett och annat om honom, efter
du varit inne på borgen hos honom. Skulle du derför
vilja följa med oss hem, så att farsgubben sjelf finge
fråga dig, tror jag han helst skulle se det.“
Gubben vexlade en hastig blick med Thyra och
svarade:
“Gerna vill jag, om det också vore nu genast, gå
till den hederlige Peder Elfson. Tast jag icke är född
här i häradet, är jag lika god svensk som någon
annan af rekarlarne. Det faller mig sällsamt före, att
du sjelf, Elof, kommit hit med budskapet. Din far
hade kunnat skicka en af sina drängar. Du kan väl
säga mig i förtroende, om här förehafves något, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
