Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hartwig Flögh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Det kan jag säga eder, att ännu är herr
Hartwig icke rest, men han ämnar sig åstad i morgon,
om vinden är god.“
“Men hur kan du veta sådant, Styke ?“ inföll den
sluge bonden.
“Han var inne i min stuga i går,“ svarade
gubben. “Han tog då från mig min bästa båt, förty han
ville begagna den till sin Stockholmsresa.‘‘
“Men huru skall då Elof komma öfver till Kernbo^
landet ?“ invände Eskil.
“Han går väl öfver med min ökstock,“ sade den
gamle.
I detsamma märktes vid dörren en rörelse bland
bönderna, skocken lemnade rum för en ankommande,
och denne befanns vara Elof sjelf.
“Kom du icke öfver till Kernbo?“ frågade fadern
helt förundrad.
“Nej!“ utropade ynglingen, flämtande af harm
och ansträngning efter sin häftiga gång. “Stykes
dotter lade ut med ökstocken och rodde till
Grips-holm innan jag hann hindra henne. Hon aktade icke
det ringaste hvad jag ropade. Ingen ökstock fanns
der heller. Nu skall man få se att hon förråder allt
för fogden.“
“Hvad kan hon veta?“ frågade Peder Elfson och
fäste en hotande blick på gubben Styke.
“Hon hörde vestmanlänningen tala om
Engel-brecht,“ svarade Elof med ökad förbittring. “Och
jag såg att hon och gubben Styke tittade på
hvarandra, fast de icke talades vid.“
Den gamle fiskaren öfvervann snart sin känsla af
bestörtning. “Hon har så mycket mindre hört något,
som hon aldrig hör det ringaste,“ upplyste hau. “Den
arma flickan är döfstum.“
Ett mummel af förundran gick genom bondhopeu.
“Men hvad har fogden så ofta att göra hos
gubben Styke ?“ inföll helt hastigt en slug
hem-mansegare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
