Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med bedröfvadt hjerta härifrån, för att underrätta
min konung derom.“
Härmästaren såg på den allvarsamme sjömannen.
“Om ni är den jag förmodar, nämligen svenske
amiralen Krabbe, så ber jag er medtaga bref från mig till
eder konung. Jag skall skicka brefvet till eder.“
Krabbe bugade sig. Den unge Brahe räckte honom
sin hand till afsked och sade: “När jag blir äldre,
skall jag besöka min morbror och bedja honom ...“
En blick af fadren tystade gossen och Krabbe gick.
*
(1537.)
Fyra år voro förflutna. Den sörjande grefvinnan
af Hoja låg på sin bädd, förbleknad, döende. Hennes
söner stodo gråtande omkring henne. Peder Brahe,
den äldste, höll hennes hand och lyssnade till de ord
och förmaningar som hviskades af den svaga modrens
läpppar. Den ädle härmästaran satt på en stol och
betraktade, med tårar i Ögonen, det sorgliga uppträdet.
Då inträdde i rummet den redlige Nils Krabbe;
han hade ett bref i handen. Härmästaren steg upp
och gjorde ett tecken till den inträdande att vara
tyst. Men grefvinnan hade bemärkt brefvet och
hviskade några ord till sin son.
Den unge Brahe steg upp och räckte handen åt
Krabbe. “Välkommen, herr Nils!“ yttrade han; “medför
ni nu glada nyheter, så behöfvas de. Får jag läsa
brefvet till min moder? Det är från min morbror!“
Krabbe såg på härmästaren. Men herr Peder
förstod honom och sade: “Vi kunna aldrig tillfyllest vara
tacksamma emot den ädle härmästaren, som varit en
fader för oss alla allt sedan grefve Johan stupade vid
Öxnaberget. För honom hafva vi inga hemligheter.“
Han bröt derefter brefvet, satte sig vid modrens
säng och läste det högt. Det var från konung Gustaf.
Han uppmuntrade sin syster, att begifva sig tillbaka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 04:44:57 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/1/0316.html