Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på ditt tal, ty här vandra många spejare omkring.
Om den vackra Gundborg icke hjelpt dig, hade du
visst ohjelpligen förtalat dig i af ton/4
“Ja!“ svarade Hästsko med upplågande ifver, “jag
kan icke fördraga, att liöra min hefre försmädas, han,
som upptog mig till sitt hof och bevisade mig så
mycken ynnest, att jag med hela mitt lif aldrig
tillfyllest kan betala den. Men Gundborg, det har du
rätt uti, ar ©n engel. Hon har ett hjerta, som är lika
så skönt, som hennes ansigte.“
“Jag har ännu icke kunnat tala ett ord vid
henne, “ af bröt Roos, med en allvarsam blick på sin
vän, “ty en sällsam känsla intog mig, då jag i henne
såg min barndoms leksyster åter, och tänkte på det
öde, som håller henne omfattad, kanske utan att hon
ännu känner det. Jag vill. önska, att hon har en ädel
själ, och en stark, som icke hatar lifvet, om också
ungdomens rosendrömmar förblekna, och förmår bära
det, om det också lägger bördor på hennes sinne. Ty,
min broder, hon är min fästmö, utan att veta det,
och med min hand får hon ett hjerta, som har
erfarit mycket sällsamt.“
Hästsko stirrade, snöblek, framför sig, men
ingendera talade ett ord mera denna afton.
Tidigt följande morgon smattrade trumpeterna på
alla stadens torg, folket strömmade efter Ilocken af
musikanter och härolder, som blåste ut riksdagen, men
på alla ansigten rådde en allvarsamhet, en spänning
af nyfikenhet, som snarare tycktes frukta än hoppas.
Utanför den rike Pers i Porten hus stannade en
skara präktiga ryttare. De begge förnämsta sprungo
af sina hästar och skyndade uppför trappan.
I dörren mötte dem Per sjelf, nyss uppstigen
och ännu i skjortärmarna. “God morgon, herr Anders
Sigfridsson!“ ropade han, “och god morgon, herr Sten
Svan tesson. Jag är innerligt glad åt den äran, som
Mel lin, Noveller. I. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
