Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men hvad har ni i handen, herr Peder? Ett par ringar!
Nå, jag måtte säga! Har ni tagit dem från jungfru
Anna, eller tänker ni ge henne dem? Får jag se!“
Hon tog de båda ringarna och betraktade dem
med ett eget leende. Genom det muntra uttrycket i
hennes uppsyn, framskimrade dock ett djupt inre vemod,
en känsla af förluster och lidanden, likasom genom den
stilla spegelklara ytan af en blomsterkransad källa, ett
oändligt djup. Den rodnande Liljensparre underrättade
prinsessan stammande om förhållandet med ringarna,
och den blyga Anna Posse vågade icke upplyfta sitt
nedslagna öga från marken.
Furstinnan drog nu äfven en ring af sitt eget
finger och skakad? om alla tre i handen. “Kom hit,
grefve Gustaf!*4 sade hon derpå. “Kan ni känna igen,
hvilken hvar och en af dessa ringar tillhör?“
Grefven smålog. “Får jag dela ut dem efter mitt
tycke ?“ frågade han och räckte Lilj en sparres ring åt
Anna och hennes åt honom.
Annas rodnad fördubblades. Hon vägrade att
emottaga den främmande klenoden. Då omfamnade
furstinnan den bestörta flickan och sade: “Anna, min
lilla, goda Anna! Har du hjerta att förskjuta en så
ädel friare? Ack, han behöfver så väl en tröstarinna,
och en så god tröstarinna som du! Se då en gång
upp, min flicka! Se blott en enda gång på honom!“
Men Anna gömde, innerligt upprörd, sina tårfulla
ögon i sitt hvita “handkläde.“
Liljensparre fattade den bäfvande flickans andra
hand; men hans darrande läppar förmådde icke framföra
ett enda ord. Då tog prinsessan med mildt våld handen
ifrån hennes ögon, satte Liljensparres ring på hennes
finger och lade henne i hans öppnade famn. Hon gömde,
stilla gråtande, sitt ansigte vid hans lycksaliga bröst.
Prinsessan trädde rörd ifrån det älskande paret.
Grefve Brahe höll ännu den tredje ringen i handen, och
hans uttrycksfulla blickar sökte hennes. Det tycktes,
som han velat tala; men den annars så vältalige
ädlingen saknade nu helt och hållet sin talförmåga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
