- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 1 /
497

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som hade utsigt åt sjön, dit hon äfven esomoftast vände
sina sköna ögon. Hofsvennerne framburo skyndsamt
en mängd högkar made stolar, - och uppställde dem i en
halfcirkel framfor drottningen. Alla damerna intogo
sina platser, och satte sig i ordning, att, under sin
höga ordförandes ledning, fira en högtid, hvilken ännu,
med namn af Bqvallertimman, såsom hemsed bibehålles
bland åtskilliga af fäderneslandets muntra damer.

Drottningen kastade ögonen öfver hela den
brokiga kretsen med känsla af sin värdighet, och uttryck
af eget välbehag. Efter denna korta, stumma mön«r
string, täcktes hon öppna de sköna rosenröda läpparnes
par, och yttra: “Det tyckes mig i sanning, mina fruar,
som om J alla voren tillräckligt bröllopsklädda för att
fira, om det till och med vore min stolte svågers
bröllop, som just skall stå i dessa dagar i Nyköping.
Yi hafve icke velat begitva oss dit, ty vi hoppas att
hans nåde väl icke skall underlåta att framställa sin
Jutska gemål på vårt hof, så fort sig göra låter, efter
bröllopet."

“Det kommer väl an på," inföll grefvinnan Malin
Sture (densamma, som af herr Drik Stenbock hade
blifvit enleverad från Hörningsholm), “huruvida den
Jutska frun Är det i sitt hufvud eller icke. Hon skall
vara lika barsk, som hertigen sjelf, och lika oböjlig.
Jag har hört min kammarjungfru, hvars syskonabarn
är gift med hertigens väpnare, Jacob Lackei, som
har varit sänd efter henne från Holstein, att bon skall
vara likaså sträf i ansigte t som i rösten, och att man
icke kan afgöra, antingen hennes näsa eller hennes
ögon äro hvassare/*

“Sål" sade drottningen, “hon är d& icke vacker?“
Härvid flög hennes blick oförmärkt till en spegel, som
satt i väggen midt emot henne.

“Hon skall se ganska majestätlig ut,“ invände
jungfru Beata Bese, “och förstå att skicka sig i si q
höga värdighet."

“Höga värdighet?" upprepade fru Malin med en
rynkning på sin näaa; "ja, det sägs att hertigen ansett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:44:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/1/0531.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free