Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf Brahe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Sparre nedtog från väggen en väija, som
hängde der’ bredvid en prydlig rustning, och räckte
densamma åt officeren. “Detta är mitt enda vapen
i detta hus,“ sade han med det ironiska leendet på sina
stolta läppar. “Om hertigen fruktar det i min hand,
så måste han i sanning vara snar att frukta, och sen
att lita på sig sjelf. Jag hoppas i morgon emottaga
det af min konung sjelf tillbaka/4
Officeren emottog väijan och vände sig derefter
till Gustaf Brahe. “Äfven eder, grefve Gustaf
Peders-son Brahe,“ sade han, “förklarar jag för fånge, och
uppmanar eder att lemna värja och andra vapen, som ni
kunde bära förborgade.**
“Jag protesterar högeligen emot denna
våldsamhet/* yttrade grefven, i det han kastade en gnistrande
blick öfver soldaterna. “Jag hoppas att i morgon mina
befallningar skola blifva lydda af Stockholms stads och
slotts besättning. Hvart ämnar ni emellertid föra oss?“
“Hertigen har befallt i stora slottstornet/* svarade
officeren, i det han emottog äfven grefvens värja.
“Men hvar äro de öfriga herrarne ?“
“Förmodligen hemma i’ sina egna hus!“ svarade
Sparre.
“De måste finnas här; hertigen har sagt det,“
återtog officeren. “Kommen med mig, soldater! Yi
vilja undersöka huset!“
Några af vakten stannade qvar för att bevaka
herrarne, medan de öfriga böljade genomsöka rummen.
Med ett småleende anmärkte Sparren att åtskilligt
lättare husgeråd, dyrbarheter ooh småsaker, som kunde
ega något värde, här och der försvunno under
oordningen vid sökandet.
Efter en half timma anmärkte officeren, att detta
såg ganska besynnerligt och* misstänkt, särdeles som
grefvinnan icke fanns någorstädes, och äfven hennes
tärna sade sig icke förstå hvart hon försvunnit.
Officeren gick några slag grubblande fram och
tillbaka i salen, der de båda arresterade herrarna satt
sig på en bänk och sakta talade med hvarandra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
