- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 1 /
623

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf Brahe

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

pröfvade dem. Tigande stego de, den ena efter den
andra, fram till en bänk, der de satte sig i spänd
väntan. Några af de ädlaste, Banérerna, Bjelkarne,
Stenbockarne, hvilka hertigen misstrodde, framträdde
med den manliga värdighet och säkerhet, som deras
erfarenhet och bildning ingaf dem. Hogenskild Bjelke
sökte att förjaga det sluga leendet från sina kinder,
men hans listiga ögon kunde med möda ett enda
ögonblick bibehålla uttrycket af värdigt allvar. Den gamle
Nils Gyllenstjerna, rådets nestor, var blek som ett
pergament.

Sedan alla intagit sina rum, satte sig hertigen
på en stol framför öfra ändan af den vördnadsbjudande
raden. Han började att tala: “Herrar Svea rikes råd!
Yi, Sveriges arffurste och tills i dag föreståndare, vilje
ännu en gång höra eder tanke, om I viljen fast och
stadigt 8tå vid Upsala mötes beslut och vägra konung
Sigismunds kröning, intill dess han högtidligt och
kraftigt underskrifvit och stadfästat detsamma? Yi vilje
af eder hafva ett säkert betänkande i detta mål,
emedan vi hafva fått anledning att tvifla uppå, om icke
åtskilliga praktiker bedrifvas, som strida emot så väl
vår egen, som fäderneslandets trygghet vid den en
gång antagna och besvurna evangeliska läran, i hvars
sanning och ljus vi hoppas att vi och våra
efterkommande skola vandra med Guds nåd!“

En lång tystnad följde, hvarunder hertigen skarpt
betraktade herrarne.

Slutligen tog den gamle Gyllenstjerna till ordet.
“Eders furstliga nåde har förskräckt oss,“ sade han,
“genom dessa underrättelser, hvilka måste vara så
mycket vigtigare, som eders furstliga nåde funnit
nödigt kalla oss till öfverläggning, just i den stund
då vi vänta konungens ankomst och landstigning.
Täckes eders furstliga nåde upplysa oss om de
anledningar, som vi hafva till den fruktan, att våra beslut
och öfverenskommelser skulle vara att brytas."

“Vi äro ju icke alla samlade,“ inföll Hogenskild
Bjelke. “Riks-kansleren, herr Erik Sparre, som lik-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:44:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/1/0659.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free