Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helena Wrede. Ett romantiskt utkast från Gustaf II Adolphs tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dyrbart smycke och faste dess glittrande ädelstenar
omkring den hulda sångarinnans hals.
Hans ögon hvilade med * ett innerligt välbehag
på henne, och då han smyckat henne med sin rika
gåfva, tryckte han henne vänligt intill sitt hjerta.
Då höjde sig hennes bröst, hennes mjuka arm
smög sig sakta öfver hans skuldra, och hennes i
dunkel purpur glödande läppar nalkades hans. Han
mötte hennes kyss, och i den smälte hans krigiska
hjerta fullkomligt.
Fältöfyerstens sår var snart läkt. Han hade
afsändt och emottagit flera budskap till och från
svenska arméen, som låg i Ryssland. Men hvarje
ryttare, Bom anlände, blef genast emottagen af
öfver-stens folk och af dem förd till befalhafvaren, så att
flera dagar förflöto, utan att den gamle proétens
nyfikenhet efter sin gästs namn blef tillfredsställd.
Öfverstens förut bleka drag vunno emellertid
allt mera liflighet och ungdomlighet. Han tycktes
också trifvas så väl, att hans folk alldeles icke fick
hära af någon befallning om bortresa.
Helena sväfvade som en mild genius omkring
honom. Hela hennes väsende hade vunnit mera
säkerhet, hennes blyga hjerta skälfde icke mera för
hvarje rörelse. Hennes inre, som förut var likt en
af de harpor, i hvilka vinden spelar obestämda,
underbart ljufva, osammanhängande, flyktigt bortdöende
toner, hade nu fått sin. stämning. Den femtonåriga
flickan hade gjort steget från barndomens tanklösa
fröjder och qval, till den utbildade ungdomens högre
medvetande af sin bestämmelse.
Med den underbara och ofta sig sjelf motsägande
kraft, som tillhör ett finkänsligt hjertas lidelser, hade
Helenas själ fast sig vid den höge främlingen, som
först såsom en dödsengel uppenbarade sig för henne.
Sjelfva det förfarliga af hans första hotelse öfver
hennes hufvud hade med en hémlighetsfull fruktans
sällsamma makt ryckt hennes hjerta till honom. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>