Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helena Wrede. Ett romantiskt utkast från Gustaf II Adolphs tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slutligen sade öfyersten: “Om det behagar eder,
vördige fader, så gå ni till edra fruntimmer, och
fråga jungfru Helena, om hon täcktes komma hit för
att glädja mitt hjerta med en af sina såuger.“
En ryttare anlände med bref till öfyersten.
Konungens fogde i orten infann sig just på samma
gång. Kyrkoherden gick att tala vid fogden, och
hoppades af honom kunfia utleta sin gästs namn,
medan öfyersten läste brefven.
Men länsmannen hade en sorglig nyhét att
förkunna, nämligen: att den unge konungen, sedan han
fått höra att slägten Wrede utdödt, gifvit dess
för-läningar åt andra, och önskade att jungfru Helena
vistades hos enkedrottningen i Nyköping, intilldess
hon kunde blifva försedd med ett passande giftermål.
Konungen lofvade emellertid att i höst låta hemta
den unga jungfrun till hofvet. “Men hvem är eder
gäst?u af bröt fogden sig sjelf midt i farten af sina
underrättelser.
“Det kan jag ingalunda säga; ty jag vet det
icke,“ svarade kyrkoherden.
“Så kan jag underrätta eder,“ inföll sakta den
nyss ankomne ryttaren, som hört deras hviskande
samtal, och lutade sitt hufvud emellan do båda
lyss-nandes framsträckta öron: “Det är stora Laske-Pelle.“
Eogden bleknade af bestörtning, medan
kyrkoherden rodnade, troende i böijan att ryttaren villo
drifva gäck med honom, tills han af lians uppsyn
Öfvertygat sig om hans allvarliga mening. Båda tego
likväl och Hattulanius gick in till sina fruntimmer,
för att meddela den märkvärdiga upptäckten, medan
fogden gjorde åtskilliga djupa bugningar för
fnltöivor-sten, soqi, med rynkad panna, slutat läsningen af sina
bref och nu gaf honom tecken att träda närmare.
Den främmande krigarens namn hade på en gång
gifvit fogden en oväntad underrättelse, som han beslöt
att begagna. “Stränge, högnådige herre!“ yttrade han:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
