Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jacob Casimir de la Gardie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till England, vädjar jag också till den engelske
be-fälhafvaren. Behagar ni, herr löjtnant, också föra
mig ombord på ert skepp, så att jag får tala med
kaptenen ?“
Detta förslag var icke i Cassettes smak. Men
löjtnanten yttrade betänksamt: “Antingen bör jag icke
alls befatta mig med hela saken, utan helt enkelt föra
den gamle lotsen ensam om bord, och då får
amtmannen med sina oväntade segrare afgöra saken på
egen hand bäst dem synes; eller också tar jag hela
sällskapet om bord, för att låta kapten Welch afgöra
huru han i sin vishet finner för godt, och då är det
möjligt, att jag får föra herrskapet i land tillbaka.“
“Tillåt mig,“ inföll grefvinnan Eleonora, “att
anhålla, det herr löjtnanten vidtar den senare utvägen.
Kanhända skall kapten Welch finna sig hafva gjort
en god geming, om han räddar oss härifrån. Jag kan
försäkra, att den icke skall blifva obelönt.“
Grefvinnans ord gjorde synbart intryck på
löjtnanten och han beslöt att föra hela sällskapet om bord.
Med synbar glädje stego damerna i båten.
Cassette och hans män sågo äfven belåtna ut, anda tills
den förre varseblef ett inbitet hånlöje på grefve
Re-ventlous läppar; då blef hans misstanke väckt, men
han låtsade om intet, emedan han i allo var nödsakad
att fatta sitt beslut efter de omständigheter, som
företedde sig.
Den gamle Edo Tetens ville hemta amtmannens
båt, men löjtnanten, som tycktes frukta att mist#
lotsen, sedan han så lyckligt fått honom, afslog helt
tvärt att låta honom gå dit. Efter någon
öfverlägg-ning afsändes den unga Sell med detta ärende och
den gamle befalltes att sjelf följa med båten.
Slupen lade derefter ut. Den kom lyckligt igenom
bränningarna och snart låg den vid skeppets sida.
Uppfor detsamma klättrade nu, till kaptenens stora
förvåning, hela sällskapet för att här fa sitt öde
afgjordt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
