- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 2 /
197

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jacob Casimir de la Gardie

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kaptenen och Mårten upplystes nu om fröken Annas
och grefvinnans fångenskap. Den senares olycka
grämde isynnerhet Mårten, som med bestörtning stötte
till kanonen, som han just ämnade rikta på båten.

De flyende friserne fingo ostörde aflägsna sig och
kaptenen grubblade huru han skulle återfå sin löjtnant.
Då grefvinnan insåg, att all klagan skulle vara
för-gäfves, ansåg hon bäst att draga sig undan. Kaptenen
lät kasta de begge liken ut genom kajutfönstren,
hvar-efter grefvinnan gråtande begaf sig till en hytt, som
anvistes henne.

Men äfven grefve Reventlou nödgades, efter sitt
fåfänga försök att taga skeppet, tänka på att rädda sig
och sina fångar, för ett naturfenomen, som nu förestod.

En rörelse i vattnet tillkännagaf, att ebben just
nu skulle förbyta sig i flod, och det var derföre farligt
att dröja vid h valfiskskelettet. Grefven befallte
derföre att vagnen skyndsamt skulle köra till Pelworm,
medan han med båtara e begaf sig till Siideroog. Han
hade den uppmärksamheten mot de båda fångna
damerna, att befalla Sell sluta sig till dem. “Jag skall
återföra dem till ert hus, Edo Tetens!“ sade han åt
gubben. “Lemna ni fångarna, så snart ni kommer
fram, åt kommendanten på Neuenkirche skans.“

En af de fångne, det var Cassette, visade sig
isynnerhet förtviflad. Då han varseblef fröken Anna,
sträckte han ångestfullt sina bundna händer mot henne,
och äfven den unga flickan brast vid hans åsyn ut
i tårar.

Så snart grefvinnan Ebba hunnit något sansa sig
och aftorka blodet från sitt ansigte, ty hon hade stött
sitt hufvud och sina armar vid fallet, öfverlemnade
hon sig med undergifvenhet åt sitt öde.

Grefve Reventlou skyndade att befalla hvad
som skulle verkställas, och tog derefter sin kosa utefter
sidan af den bank, på hvilken vagnen kördes. Han
beräknade ganska rigtigt att den engelske kaptenen
för damernas skull icke kunde oroa aftåget med någon
kula, och visste dessutom att de flyende snart skulle
vara utom kanonhåll.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:46:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/2/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free