- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 2 /
230

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jacob Casimir de la Gardie

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Då öfverste Lofelt ropade åt honom, flög han
fram. Han såg generalen ooh sade: “Hans majestät
konungen har sjelf ankommit med kavalleriet ifrån
Neuenbruck. Han vill tala med generalen."

De la Gardie kastade ännu en blick på det
brinnande klostret.

Öfverste Lofelt red genast fram till honom och
sade: "Tillåter herr generalen oss att tränga längre
fram utefter vallen? Yi komma närmare klostret från
andra sidan. Jag skall, vid Gud, låta undersöka det!"

"Tack, min öfverste! Om konungen icke
personligen ändrar min befallning, så fortfar att följa vallen
på denna sida och anfall danskarnes position, men utan
att förlora kommunikationen med Saucy och Essen, som
skola följa efter och understödja anfallet. Kan ni i
förbigående undersöka klostret, så tackar jag er
sär-skildt. Den fångne grefve Reventlou bör kunna tjena
till vägledare."

Generalen helsade med värjan och red ut genom
porten. Hans stab följde honom, och alla ilade i
sporrsträck tillbaka till höjden, der Dahlberg planterat
sin mörsare.

Öfverste Lofelt formerade genast sitt regemente
i kompanier och satte sig i marsch den väg, som
blifvit honom anvisad.

Men särskildt kallade han till sig en af
löjtnanterna och ett dussin utvalda frivillige, Efter ett kort
samtal med löjtnanten, ryckte denne ut från kolonnen
och kastade sig inåt den brinnande staden, åtföljd af
grefve Reventlou.

9.

Då grefvinnan Ebba och fröken Anna jemte Sell
hade funnit, att de voro förvarade inom
fängelsemurar, erforo de deraf ganska olika intryck.
Grefvinnan kände sig lugnare, emedan hon väntade, att de
offentliga myndigheterna icke kunde vidtaga andra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:46:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/2/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free