Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jacob Casimir de la Gardie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fredericia. De tvänne krigande konungarne kommo
hvarandra sålunda helt nära.
Då konung Carl Gustaf vände sig till
general-qvartermästaren med frågan hvad han trodde om
fiendens ställning, meddelade denne några upplysningar,
som för generalerna voro temligen oväntade.
‘‘Riksmarsken Bille har erhållit så stora
förstärkningar/* anförde han, “enligt en öfverlöpares, en tysk
fältskärsgesälls underrättelser, att styrkan inom
Fre-dericia nu utgör omkring 7,000 man.“
“Det är omöjligt,“ anmärkte markgrefven af
Baden; “han skulle då vara nära dubbelt så manstark,
som vi.“
“Hurudana äro de nya fästningsverken ?“ frågade
generalmajoren baron Fabian Berends, en gammal klok
och försigtig officer.
“Det enklaste vore väl att taga platsen med storm.
Det spar både tid och, om det ordentligt utföres, också
folk,“ anmärkte Wrangel, som dervid faste en frågande
blick på konungen.
“I synnerhet torde det blifva nödvändigt, om
icke snart förstärkningar komma till oss också,“ inföll
öfversten för upplänningarna, grefve Nils Brahe. “Få
danskarna behålla den fasta punkten, lära vi icke
komma vidare.“
Konungen afhörde hvarje ord med mycken
uppmärksamhet. “Yi kunna icke här uppehålla oss,“ sade
han. “Det är en helt annan tärna jag friar till, än
den här lilla fästningen. Köpenhamn, mina herrar,
det är en brud, som är värd en dans! Yi skola icke,
just för den der stora dansens skull låta här för länge
uppehålla oss. Jag har befallt Bjelkenstjerna att gå
ut med flottan och segla hit, för att sätta oss öfver
till Fyen. Först från Fyen, fruktar jag, kunna vi
taga detta förargliga Fredericia.“
Dahlberg framtog ett papper och räckte konungen:
“Ah! Der ha vi ritningen!“ utropade Carl Gustaf.
“Hur har ni kunnat göra den, Dahlberg?“
“Jag besökte förskansningarne i natt och kröp
på händer och fötter öfver gratven, som är alldeles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
