Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jacob Casimir de la Gardie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med begäran, att den skulle få pryda ers excellens
vid första batalj.“
“Utan omsvep, hvem har lemnat dig den?“
“Den unga markgrefvinnans af Baden-Durlach
kammarfru. “
En adjutant visade sig i tältöppningen och grefven
ilade ut.
Framför de svenska belägringsvallarna hade i
tysthet massorna af svenska infanteriet samlat sig i
slutna kolonner. Hvaije kolonn stod på sin an vista
plats. På venstra flygeln hade flera
ryttareregementen, afsuttna från sina hästar, blifvit uppställda för att
under Wrangels eget personliga befal storma den andra
bastionen. På högra flygeln hade Fabian Berends
befälet öfver likaledes afsuttet kavalleri. Ytterst på
denna flygel skulle generalqvartermästaren Dahlberg
med tvänne ryttareregementen rida ut i vattnet för att
kringgå pålverket derstädes, och från sjösidan intränga.
De la Gardie skulle angripa midten af fästet, i spetsen
för fotknektarne.
Der nu alla stodo, fulla af spänd väntan,
framskred De la Gardie sakta emellan regementena till
det främsta lifgardet, hans eget regemente. Mörkret,
som betäckte hela den samlade massan af krigare,
tvingade honom att, under frågor och hviskningar,
leta sig fram till den punkt, derifrån han skulle böija
anfallet. Men der omgifven af sina tappra, stannade
han, för att ännu en gång, innan det blodiga arbetet
skulle begynna, egna en tanke åt det förflutna.
Hastigt brusade det från venstra sidan: det var
en hviskning, som genomlopp krigarnes skara och som
tillkännagaf fältropet, hvilket, då vallen bestegs, skulle
höjas i jublande skall till skyarna. Nu kunde endast
de närmaste i den susande hviskningen urskilja orden:
“hjelp Jesu!“
Med dessa ord satte sig hela massan, först
långsamt, men derefter allt hastigare i rörelse. Främst
buros stegar, för att sättas emot vallen. Snart stodo
de vid löpgrafven. Der stannade De la Gardie, för
Mellin, Noveller. II. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
