Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tåget öfver Stora Bält
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade dock så mycken sinnesnärvaro, att hon nedsatte
den gamla, som hon hållit i sina armar, på den af de
begge andra damerna framskjutna stolen, Derefter
sänkte sig Eleonora på knä framför modems fötter och
höljde hennes ena hand med kyssar och tårar, under
det den andra, darrande af år och rörelse smekte
dotterns lockar. Den vackra gruppen förherrligades
af de tvänne englasköna qvinnorna, som stodo vid
hvar sin sida, lutade mot den höga stolskarmen.
Krigets son, löjtnant Silfverbjelke, som stannat
vid dörren, förbländad af anblicken, kände till sin
stora förvåning, huru ett par droppar runno ned utför
kinderna till hans mustacher.
Under detta uppträde hördes de dånande
kanonskotten allt tätare, och slutligen bröt sig en brakande
kula genom den öfre fönsterposten och genomborrade
den motstående väggen, medan fönstret, gällt
skrällande, i tusen spillror kastades ned framför
Silfver-bjelkes fötter.
Den gamla modern uppgaf ett rop af ångest,
grefvinnan De la Gardie bleknade, men syster Isabella
visade fullkomligt samma kallblodighet, som löjtnanten.
“Mina damer,“ sade löjtnanten med ett eget leende,
“jag vill hoppas, att detta skott lossades af misstag,
och då kunna vi tacka Gud, att det icke gjorde större
skada. Men om den danske kommendören skulle visa
så mycken likgiltighet för denna bonings helgd, der
enkan efter Danmarks störste konung befinner sig,
att flera skott riktades mot gården, så anser jag för
rättast och klokast att damerna resa härifrån.“
“Hvart skola vi då resa?“ utbrast grefvinnan De
la Gardie. “Vet ni någon passande ort för oss,
löjtnant Silfverbjelke ? Kanske skulle vi resa in till staden
Nyborg? Den befinner sig ju i svenskarnes händer!“
“Visserligen, fru grefvinna!“ svarade löjtnanteu,
“hela Eyen befinner sig i svenskarnes händer, med
undantag af dessa fyra skepp, som jag hoppas icke
heller så länge skola uthärda vår eld.*4
“Icke till Nyborg,“ sade den £a^a\oogle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
