Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flickorna i Askersund. Berättelse från Carl XII:s tidehvarf - 2. Om den främmande herrn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den långe drängen inträdde i strumplästen, sedan
han ställt sina skor i förstugan, och gjorde några
långsamma vridningar på rygg och axlar, hvilka skulle
betyda bugningar. “Jag skulle helsa från nådig
grefvinnan/* sade mannen, “hon skicka’ mig hit och sa’
att borgmästaren skulle äta mat hos henne, på
Stjern-sund i middag.“
“Så, så! Det är godt! Jag kunde just tro det!**
svarade borgmästaren.« “Nå, nå! Jag skall visst komma!
Tack skall du ha, Pelle!“
“Hör, monsieur de bourgmestre!“ inföll baronen
åter, med den utländska brytningen. “Fråga honom
huru ma chére mére befinner sig? Yäntar hon hem
någon, eller huru?“
Pelle hade stirrat på honom under hans fråga,
och svarade genast: “Jag kan höra att han är sösker
med, just som den der söska munsjör Remär, som
alltid satt och snacka rotvälska med salig fröken Brita.
Men det kan jag säga, att om han söker munsjör
Remär, så kommer han för sent, ty nådig grefvinnan
gaf honom afsked för en månad sedan, och jag sjelf
måste skjutsa honom ända till Örebro. Der gick han
på en jakt till Stockholm, och sen må hin håle taga
rätt på honom och inte jag?“
“(Test assez! Det är nog!** sade baronen och
vände sig bort. “Pauvre Remaire! Han var också
min lärare i det gudomliga franska språket, la
lan-guage des fran^ais.**
“Hvad befaller baron?** frågade borgmästaren.
“Skulle icke Pelle helsa till grefvinnan ooh
underrätta om — —**
“Ah, pas, non pas, monsieur!** sade baronen.
“Jag vill faire une snrprise. — Men väntas det inga
främmande på Stjernsund? Vet inte du om det, karl?**
vände han sig till rättaren.
“Der är främmande så det förslår, det säger jag
och Pelle Persson,** svarade denne. “Och så skall
grefvinnans son, säga de, den der, som det inte är
rätt bevändt med, komma hem. Gud nå’ oss för
herre det blir, om han skall taga vid egendomen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
