Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flickorna i Askersund. Berättelse från Carl XII:s tidehvarf - 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag måste tala innan jag dör! Ja, det måste jag, Erik!
Gud förbarme sig — men jag måste!“
Härvid började gummans darrande hufvud att
göra ännu häftigare rörelser, så att herr Erik blef
helt förskräckt. “Min Gud, mormor!“ utropade han.
“Hvad menar ni? Härunder ligger något förborgad t.
Låt mig för all del veta det i tid! Jag ber och
besvär mormor derom!“
“Tyst! Tyst!44 sade gumman, “jag märker nog
hvad klockan är slagen. Du får tids nog veta det,
min gosse! Hör på, Erik, men jag behöfver öfverlägga
saken litet. Du måste ge dig till tåls tills i morgon!
Kom då till mig tidigt, och följ med mig och bär
min psalmbok till kyrkan, just som du gjorde när
du var liten. Om du kommer i tid, så skall jag tala
om det för dig. Nå, hå! Det kostar på! Men skynda
dig nu, när Elsa kommer och drick ur och gå din
väg sedan. Och låt bli henne, hon skall till
Stjern-sund med sina klippningar!“
Erik stod helt bestört. Tusen stridiga känslor
omvexlade i hans bröst, han visste icke hvad han
skulle tro och tänka om, eller hvad han fick känna
och vara för sin barndomsvän. Han hade alltid med
välvilja och kärlek tänkt på henne, men hans känslor
för henne hade nu, då han som sjelfständig man
återsåg hemmet, blifvit ömmare och manligare, och, om
äfven hans förstånd icke fattat det bestämda beslutet,
hade dock hans hjerta yttrat den bestämda önskan,
ja, hela hans själ omfattat det hoppet att ega henne
såsom maka. Den gamlas ord förekom honom nu
såsom en hemsk och olycksbådande skugga bland hans
ljusa förhoppningar. Men då han tillika betänkte,
huru en enfaldig gumma kunde inbilla sig de
orimligaste sakei", och sedan hon en gång fatt dem i sitt
hufvud, vidhänga dem, föll det honom in att gumman
endast ville genoindrifva sin plan och gifta honom
med Nora Nubb, samt att hon nu hade några
spådomar och förutsägelser att meddela honom, hvilka
skulle tvinga honom till förbindelse efter hennes sinne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
