Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flickorna i Askersund. Berättelse från Carl XII:s tidehvarf - 10. Spekulationer på kyssen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om boskap, och dessutom talar han i sina ekloger
oupphörligt om kreaturen. “
“Nej, det skulle icke vara vers heller," mente
hon. “Men far tänkte, att efter morbror har så många
böcker, skulle morbror veta något råd för kreaturet,
ty han vill icke vända sig till apotekaren, sedan han
kom i gräl med honom på krogen härom dagen.u
“Ja så, ja så!u utropade rådman Esaias, “ja, jag
mins de kommo i gräl om dryckesvisan som jag sjöng,
och som apotekaren påstod var oduglig, men
ben-svarfvaren,* far din, mente att det var den yppersta
som blifvit skrifven. Hör på, skall ni få höra, flickor:
Min saliga fader han mig förböd,
I sitt testament, näst före sin död,
Att söka beröm nppå annat sätt,
An dricka mig fall och äta mig mätt.
Han lade ännn det, som mer är, till:
Att jag sknlle bli toppristande vill,
Om jag af Grekiska och ntaf Latin
Mer sknlle hålla, än ntaf godt vin.
Jag ärnar verkställa hvad far har rådt,
Att mig ej må hända det han har spått.
Vittnen I med mig, mine käraste brö’r,
Att hvad han har bndit, jag gerna gör.
Sjnngom och prisom hans hörsamhet.
En så lydig son bör, till tacksamhet,
Ett stort oppfyllt glas i detta vårt lag.
Och hvar och ens hyllest och välbehag *).
“Nå, hvad tyckte ni om visan, flickor? Den är
väl så god som Lasse Lucidors, skulle jag tro?(t
*) Rådman Esaias lyser här med lånade fjädrar, emedan
denna visa är författad af grefve Lindsköld. Äfven de före’
gående epigrammprna bar han stnljtf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
