Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bäst att lemna oss i fred, emedan vår flotta är alltför
öfverlägsen mot de tröga, halfförmultnade skrofven
från Carlskrona.“
“Det sista lär likväl vara ett misstag,“ inföll
grefve Telepnoff. “Ni bör veta, mina herrar, att den
svenske kungen helt och hållet ruinerat sig för att
bygga en mängd nya, alldeles vidunderliga skepp och
fartyg. Det ena är icke likt det andra. Jag hörde
just i Petersburg omtalas, huru man förminskar
kanonernas antal på linieskeppen, blott för att kunna
ega ett stort antal skepp. Svenskarnes största linieskepp
skola icke föra mer än 60 till 70 kanoner.“
“Mig förefaller det likväl icke så orätt,“ invände
sjöofficeren, “att göra skeppen rymligare. Några
kanoner mer eller mindre betyda ingalunda så mycket,
som ett skepps öfriga förträffliga egenskaper.“
“De der så besynnerligt inrättade fartygen,“
anförde en annan, “äro förmodligen beräknade att kunna
löpa alldeles inpå våra kuster. Svenskarne lära längta
efter tillfälle att få hämnas härjningarna, som czar
Peters flotta utförde på deras stränder för sjuttio
år sedan.“
“Låt oss hoppas,“ inföll baronen, “att den goda
freden icke blir störd eller bruten, så slippa vi både
fruktan och fara. Vi böra komma ihog, att vi sjelfva
härstamma från Sverige, och att det var en tid, då
våra förfader svuro trohetsed åt Sveriges krona. Ännu
är ju det svenska språket vårt modersmål, fastän vi
genom händelsernas skiften kommit under Rysslands
spira. Väl må det tillåtas oss, som äro vår nådiga
kejsarinnas trogne undersåtar, att önska, det frid och
sämja måtte bibehållas med våra grannar och deras
konung.“
“Krig behöfva vi väl icke frukta,“ yttrade grefve
Telepnoff, “helst den svenske kungen icke vet huru
han skall visa sig nog artig mot vår kejsarinna. Han
reste ju enkom för att göra henne sin uppvaktning
för ett par år sedan till Fredrikshamn. Men visserligen
lära afund och ärelystnad jäsa inom honom, ty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
