- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 3 /
23

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nu fick han tillfälle att närmare göra sig
underrättad om den familj han hade fört ombord. Han
anvisade damerna den ena af hytterna i kajutan.
Baronen erhöll den andra, men grefven måste hålla tall
godo med en hängmatta på batteriet. För öfrigt visade
Sjöstjerna en så enkel men uppriktig välvilja i hela
sitt uppförande och väsende, att baronen deröfver
betygade för honom sin lifliga tacksamhet.

“Om en timme,“ yttrade kapten Sjöstjerna, “utber
jag mig äfven damernas sällskap till middagen. Den
serveras i stora kaj utan. “

Så snart damerna inträdt i sin hytt, der de
ändt-ligen i tårar kunde fa gifya luft åt sin ångest och
sina känslor, skyndade Sjöstjerna ånyo på däck. Der
möttes han af den rapport, att en jakt, i hvilken man
med kikare upptäckt åtskilliga officerare och talrikt
manskap manövrerade emellan Dagö och Worms,
medförande en stor skeppsslup på släp.

Hastigt vexlades några signaler med chefskeppet
och fregatten fick befallning att jaga den misstänkta
jakten och dess stora slup. Genast tillsattes flera
segel, och Ulla Fersen styrde sydligare. Den vexande
segelmassan ökade farten, och snart tycktes den lätta
fregatten flyga utåt vågorna, lik en vingsnabb falk
s<£n skjuter efter en dufva.

* Då den gamle baronen uppkom på däck och
träffade kapten Sjöstjerna, fick han höra hvad som
forehades. Han bleknade. Sjöstjerna märkte hans
sinnesrörelse och frågade honom med deltagande efter
orsaken.

Efter några ögonblicks besinning sade baronen:
“Jag kan gerna vara uppriktig genast. Det är ett
olycksöde, som tyckes hvila öfver min familj. Ej
nog, att ni gjort mig jemte min hustru och dotter
till fångar: ni skall förmodligen också taga min son.
Det ar honom, som ni jagar.“

Sjöstjerna. anhöll att få veta anledningen dertill,
att löjtnanten befann sig ombord på speljakten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:46:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/3/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free