Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Ännu för en half timme sedan voro hans segel
i sigte/4 försäkrade grefven.
“Jag måste skynda,“ utbrast Eeinhold. “Men för
all del, låt mig få höra hur ni blifvit bemötta, hur
allt har tillgått! Ögonblicken äro*i(yrbara. Jag ämnade
i hast göra några anordningar på Marienhag under
min fars frånvaro, derföre lade jag till här. Jag har
fått befälet på fregatten Naduckta. Det äx ett skönt
skepp. Men berätta, min far! Hur har det varit med
Nathalia? Har hon lidit mycket?4*
Han omfamnade systern. Alla togo derefter plats
på soffan och baronen afgaf i korthet en berättelse
om hela förloppet med familjens fångenskap.
“Ulla Fersen!“ utbrast Eeinhold, då fadren
slutat. ’ “Det är ett ganska betydelsefullt namn för vår
familj! Och äfven Sjöstjerna, om jag icke misstager
mig; eller huru, min far?“
“Visserligen,“ sade baronen. “Men jag har
kommit på ganska besynnerliga tankar. Jag måste
meddela dem åt dig. Kapten Sjöstjerna måste vara son
af den svenska officeren, som var orsak till syster
Ulrikas olyckliga vansinnighet. Den nedrige synes
således hafva varit gift i Sverige, emedan sonen är
svensk adelsman. Gamle Stolpe har känt igen den
unge kaptenen och höll på att gifva anledning till
ganska obehagliga upptäckter, då han var här i land
med oss. Hedan ombord hörde jag af honom ett och
annat yttrande, som föreföll mig misstänkt. Ju mera
jag tänker derpå, ju mera vill det blifva mig klart,
att den unge kaptenen är son till honom, som var
vår familjs onda genius. Jag Önskar blott att sonen
icke öfver oss bringar större olyckor, än som redan
inträffat.“
Eeinhold sprang upp. “Jag hoppas förekomma
det. Af allt, hvad jag här hört, finner jag icke skäl
till annat, än den största högaktning för kapten
Sjöstjerna. Men om lyckan gynnar mig, skall jag tala
sjelf vid honom! Han har gått inåt Selesund, hörde
jag. Det var ganska klokt uttänkt! Han ville g&
mellan Dagö och fasta landet och på den vägen hinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
