Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är händelsen, erhålla underrättelser om mig. Men
jag vet, att det skall blifva dig kärt att jost på detta
sätt erhålla dem. Jag skickar dig min son. Hans
namn är Otto. Jag är sedan ett år make, och skalle
nu vara den lyckligaste fader, om icke hemliga och
invecklade förhållanden, föranledda af kejsarinnans
ombytliga sinne, tvingade mig att hålla mitt
giftermål hemligt. Det har gått så långt, att min maka
.blifvit mig fråntagen. Men mitt beslut är fattadt.
Just för att hafva min son i säkerhet, skickar jag
honom till dig, och anförtror honom åt din
kärleksfulla vård, medan jag söker att befria min älskade.
Mitt företag är visserligen icke utan fara, men jag
känner mig eldad af kärlek och hopp, och jag skall
segra mot mina fiender genom att öfverraska dem.
Besörj du emellertid, att min son införes i
kyrkoböckerna derhemma. Jag hoppas att snart återse
dig och göra dig bekant med min Ulrika. Din
till-gifne broder Adoy
“Min far afhördes dock aldrig. ‘Alla
efterforskningar, som hittills blifvit anställda, hafva endast
förskaffat den underrättelsen, att han med ett fartyg
afseglat från Petersburg kort efter brefvets. datum.
Hans namn var icke obekant vid hofvet; men ingen
har ännu träffats, som kunnat göra reda för hans
giffcermålsförbindelse eller hans makas öde.“
Baronen, som med spänd uppmärksamhet afhört
Sjöstjerna, försjönk i en djup begrundning. Slutligen
sade han: “Våra öden stå visserligen i nära
förbindelse med hvarandra efter hvad jag tror mig kunna
förmoda. Men jag fruktar, att utredandet icke blir
rätt angenämt för oss. Så vidt jag kan förmoda,
måste er far hafva varit densamme Sjöstjerna, som vann
min fasters kärlek och förorsakade hennes sorgliga
öde. Ni har hört, att hon blef vansinnig och dog i
fyrtornet på Dagerort.“
Sjöstjerna bleknade och fastade på baronen en
stirrande blick. “Hon skulle således vara min mor!“
utbrast han.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
