Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och derefter afgick han med markis Yaudreuils
eskader till Senegal, der han, mannen från det kalla
Finland, under Afrikas heta sol, bevistade landstigningen
och eröfringen af denna stad. Från Afrika afseglade
han till Westindien, der Yaudreuils eskader vid
Marti-nique förenade sig med stora franska flottan, under
grefve D’Estaiftg. Sedan Nordenskjöld, med sin
skeppschefs tillstånd, en natt loverat under fästningen
Grenadas kanoner och så tappert beskjutit den, att den
af fransmännen derefter kunde tagas, flck han tillfälle
att deltaga i en stor sjöbatalj. Det var den 7 Juli
1779, då amiral Byron nalkades för att undsätta den
tagna fästningon. Denna sjöbatalj verkställdes efter
alla taktikens regler, och slutade så, att
engelsmännens skepp lidit mest, men ingendera flottan lyckats
taga ett skepp ifrån den andra. Följande året deltog
Nordenskjöld, som då tjenade vid grefve Guichen*
eskader, i trenne bataljer mot Englands störste
sjö-bjelte, amiral Eodney. Han blef från dessa ärofulla
strider hemkallad af Gustaf den III. Då hade han redan
förvärfvat den franska orden “pour les mérites
mili-taires“ och Gustaf lade dertill svärdsorden. Derjemte
flck han befälet på en svensk eskader, som utgick tör
att upprätthålla den beväpnade neutraliteten.
Eskadern bestod af ett linieskepp och 4 fregatter. Efter
någon tids kryssning i Nordsjön, utsändes fregatterna
på konvoj er och Nordenskjöld hemseglade med
skeppet. Han gaf derefter i Carlskrona officerame
undervisning i den nya sjötaktiken i det han på redden
utförde evolutioner med eskadrar af båtar och
speljakter.
Nordenskjöld var en man af nit för och insigt i
yrket, samt egde framför allt denna pålitlighet, som
Gustaf III i vigtiga värf förstod att uppskatta.
Tapperhet var hans dygd till den grad, att man kanske
till och med skulle kunnat beskylla honom att vara
mera förmäten, än som var förenligt med en
välbetänkt försigtighet och en mora beräknad klokhet.
Äan hade ett godt hjerta, och en uppriktig själ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
