Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emot honom, men Eek tilltalade korporalen,
gevärs-mynningen höjde sig och kulan ur densamma flög i
stället genom en flyende kossacks hufvud. Brigaden
fortsatte genast sin ilande marsch.
Pörst då Döbeln uppnått bron, som ledde öfver
elfven, gjorde han halt. Der planterades kanonerna,
och hans bataljoner utbredde sig på båda sidor för
att betäcka den. En liflig artillerield öppnades genast
pä de ditåt ilande trupperna. *
Sedan Rajewski sålunda såg sin venstra flygel
genombruten, och vägen till Wasa afskuren, fanns för
honom ingen annan reträtt än till Salmis. Hans dystra
blick öfversåg ännu en gång det rökhöljda fältet, som
var öfversådt af döda. Med dof röst utdelade han
sina befallningar till adjutanterne, de förvirrade ryska
massorna ordnade sig ånyo, och tåget begynte. “Säg
åt Kulneff, att han försvarar Liuhtari så länge han
kan, för att betäcka vår reträtt,“ befallte han. “Vi
måste slå oss igenom, om Adlercreutz afskurit oss på
’ högra’ flygeln också. Befall Kulneff sätta eld på byn.
Det är enda utvägen att rädda oss.“
Det ryska artilleriet jemte trossen drog sig bakom
Liuhtari, på den derstädes anlagda kärrvägen.
Infanteriet slöt sig i täta kolonner och följde efter.
Cron-stedts brigad intog Lappo by, så snart det ryska
batteriet afmarscherat. De karelska jägarne störtade sig
efter, men grodnoska och wolhyniska bataljonerna,.som
utgjorde Rajewskis eftertrupp, emottogo deras eld med
tapperhet. Ehuru oupphörligt oroade och blödande
för jägarnes kulor, marscherade de i jemna leder, och
sedan de laddat under marschen, stannade de endast
för att lossa sin salfva. Militärvägen öfver kärråkern
bakom det brinnande Liuhtari utgjorde de flyendes
tillflykt. Der kunde de endast med svårighet angripas.
Då Rajewski lyckligt uppnått skogen på andra
sidan kärret, sade han till general. Demidoff: “Vi må
prisa vår lycka, att Adlercreutz blef så ifrig att han
glömde afskära oss äfven denna utväg. I passet vid
Tiistenjoki skall jag uppehålla honom."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
