Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hufvudsakligaste, som fanjunkaren trodde sig hafva
utletat, bestod deruti, att Nefnef befann sig med en
expedition i grannskapet, och att en landtmätare, hvars
namn Roth igenkände, var ryssarnes vägvisare.
Så snart Pavo fått del af fanjunkarens gissningar,
höllo de en öfverläggning tillsammans, hvars resultat
blef, att landtmätaren måste vara en förrädare. Pavo
blef orolig för sitt hem, och bad Roth följa sig. Denne
besinnade sig ett ögonblick och tillkännagaf sitt bifall
med en nick. Men innan han lemnade stället, hade
han den försigtigheten att fastbinda ko&sacken vid
kyrkogårdsporten.
De båda vännerna begåfvo sig derefter till Pavos
gård.’
/ Deras gissningar hade icke varit oriktiga. Den
förrädiske landtmätaren hade visat Nefnef vägen. Den
så klokt anlagda milan var förstörd. Pavo uppgaf
vid denna anblick ett doft skri. Roth lade handen
på hans arm med en betydelsefull åtbörd för att
antyda honom tystnad. Pavo sansade sig, och båda
nalkades, tyst smygande, det ensliga hemmet.
Omkring tjugo ryssar syntes på gården. De halfklädda
fruntimmerna höllo hvarandra omfamnade. En kossack
höll den gamle gubben, som blifvit ryckt ur $in säng,
i håret. Yid åsynen af den så misshandlade gamle,
ilade en konvulsivisk ryckning igenom Pavos leder.
I ögonblicket låg den säkra lodbössan tryckt till hans
kind, och ktilan genomborrade ryssens hufvud.
“Du böijade för bittida, Pavo,“ sade Roth; “men
jag vill hjelpa dig.“ Han lade sitt muskedunder till
ögat, och tvenne ryssar stupade. Det blef genast
larm ibland ryssarne. Ett halft dussin kossacker
störtade sig åt det håll, der de oförvägna skyttarne stodo
högt på en klippa.
“Hör, Pavo,“ begynte Roth, “jag vill hemta hit
mina bussar från båten, så skola vi snart taga dem.
Ställ dig du vid milan, der de endast kunna komma
en i sender, och släpp ingen ut. Förhetsa dig blott
icke, ty med hetta skadar du både dig och dem,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
