Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dén ankommande. Don G argi a begagnade nu
tillfallet att underrätta Eneman om de närmare
omständigheterna vid frökens äfven tyr och tillstyrkte honom
att h&lla god min.
En betjent ankom snart och inbjöd herrarne
till förmaket, dit fröken blifvit införd af sin far.
"Min dotter," sade generalen artigt, "här får jag
presentera för dig don Gargia, adjutant hos öfverste
Acosta, hvar8 regemente ligger vid’Kolding för
närvarande. Herr Eneman, hvars bekantskap du gjorde
vid det sällsamma enleveringsäfventyret, behöfver jag
förmodligen icke presentera?"
Herrarne bugade sig, något förlägna, och fröken
gjorde sin nigning med uttryck af stor bestörtning.
"Min Gud!“ sade hon. "Jag känner igen den
spanske officeren. Ah! det var ni, min herre, som
just ryckte mig ur min vagn, då jag bortfördes. Jag
känner igen ert ansigte. Det var ni som behagade
skämta öfver händelsen och göra den bitande
anmärkningen, att fruntimmer icke borde resa i så oroliga
tider. Säg mig, min herre, hvarföre jag icke blef
återförd till min egen vagn."
Don Gargia låtsade den största förundran. "Min
nådigaste fröken," sade han, "det måste vara ett
misstag. Jag har aldrig haft den äran att se er
förr, och hela berättelsen om ert .äfventyr, som
generalen haft den godheten att meddela oss, har på det
högsta förvånat mig. Jag hoppas att enleveringen
ioke skett af några vid vårt regemente."
"Besynnerligt!" utbrast fröken. "Och ni vill
förneka hvad mina egna ögon säga mig! Men jag
kan försäkra, min far, att jag icke misstagit mig.
Men ännu mera förvånar mig min far med att säga
den herrn vara herr Eneman. Honom känner jag
alldeles icke igen. Eller, kunde det vara möjligt?"
fortfor hon; "men nej, jag begriper det icke. Min
herre, ni likn&r herr Eneman, men ni är icke han."
Eneman bugade sig endast och teg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
