- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 3 /
398

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ditöfver. Det är naturtigt att militärer önska sig till
skådeplatsen för sina strider och sin ära. Jag skulle
till och med våga säga, att svenskarne med ett slags
afund se huru de danska vapenbröderna ega tillfälle
att utmärka sig och uträtta något. Man
haregentli-gen icke rätt att afundas en medmenniska något annat
än äran.“

“Als erbjuder märkvärdigheter också för den,
som till sitt yrke icke egentligen är krigare."

“Der fins ju bland annat ett kloster?"

Herr Holmfeldt log. “Ja, ett nunnekloster till
och med, om ni så vill kalla det. Jag vet icke, om
man har sådana i Sverige. “

“Yi ha ett, men som kan skryta af ganska gamla
anor. Det heter nämligen Wadstena adliga
jungfrustift. Men nunnorna bo numera icke der såsom under
S:t Britas tid. Hela inrättningen är endast en
pensionsinrättning. I fall jag kommer till Als, skall
jag då åtminstone se klostret, om intet annat.“

“Yi ha här i Danmark flera kloster, som o’ckså
egentligen äro ett slags pensionsinrättningar. Wallö,
Wem-fnentofte, Gisselfeld, Stövringgaard med flera äro sådana.“
“Nunnorna åtnjuta åtminstone temligen mycken
frihet här, liksom hos oss. De bo icke i klostren,
eller åtminstone fara de fritt omkring. Jag hörde af
löjtnant Augustin, att en klosterfröken medföljt på
ångfartyget från Svendborg i går. Hon lär just
tillhöra ett kloster på Als.“

“Såå?“ utbrast Rosenstand-Holmfeldt med någon
bestörtning: “jag föreställer mig då att det skulle
varit fröken Therese Ziithphen-Adeler. Men det är
besynnerligt! Hon har då icke uppehållit sig i staden
ens några ögonblick. Men kanske for hon till Hvédholm?“
“Om jag icke misstar mig, hörde jag att fröken
från Faaborg genast skyndat till Böiden.“

Det var omisskänneligt, att vid denna
underrättelse den unge danskens annars bleka kinder antogo
en högre färg. Hans drag lifvades oeh ett varmare
intresse strålade ur hans ögon.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:46:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/3/0408.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free