Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppsyn, hvilken röjde någon förlägenhet för skämtet.
Detta föll så mycket mera i Ögonen, som ett svar af
Augustin blef så allvarsamt, att gycklet genast tystnade.
Sedan ännu* några skålar blifvit druckna, togo
Augustins gäster afsked och begåfvo sig, under den
milda, sommarnattens svalka, hvar och en hena till
sitt. Coldewin och Rosenstand-IJolmfeldt stego i sitt
ekipage, och den senare påminte äiinu en gång sina
vänner om löftet att besöka honom i Faaborg.
Augustin lemnade också qvart n-et, för att gifva
sin kalfaktor tillfälle att städa i met och
undanskaffa de alltid otrefliga påminnels a om nöjen, som
upphört. Han medföljde pastorn 1 vandringen till
Svanninge prestgård.
Då de båda vandrande herrarne nalkades kyrkan,
som reste sitt spetsiga tom öfver de väldiga murarne
och en svag belysning lät dem urskilja en gestalt,
som rörde sig, lätt som aftonvinden, mellan de
doftande grafbäddame, beslöto de att gå in på
kyrkogården. I samma ögonblick som de inträdde inom
kyrkoporten, tycktes gestalten märka deras ankomst,
och drog sig undan bakom hörnet af kyrkan, der den
försvann. Då de begge herrarne, som följt efter
gestalten , också veko om hörnet, sågo de endast huru
blommorna på barnkyrkogården vaggade i
skymningen, liksom hade något väsende sväfvat öfver det
gräsbesådda faltet och satt blomstren i rörelse
längs-efter sin väg.
Herrarne, som ingenting vidare sågo, lemnade
hvarandra vid den mindre kyrkogårdsporten,
hvar-efter Augustin begaf sig ensam tillbaka. Just då
han skulle taga vägen från Svanninge by, tyckte sig
Augustin återse gestalten framför sig sväfvande lätt
på den sandiga vägen, än vid den ena vallen, än vid
den andra.
Det. låg något fantastiskt både i gestaltens
rörelser och den tid på dygnet, hvarnnder den visade
sig. Augustin ansträngde sin yttersta synförmåga
for att närmare urskilja, om det var en manlig eller
Mellin, Noveller. III. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
