Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“En artig kavaljer bör aldrig beklaga sig, äfven
om han en stund skulle vänta på några damer. Det
är vår thétimma. Men er åsyn har skrämt mina
nunnor. Jag måste sjelf tillsäga dem att komma.
Stig emellertid hitin!u
Hon öppnade dervid dörren till den sal, som
utgjorde byggnaden midt i klostersalen.
Augustin inträdde i ett stort, smakfullt rum.
Kring väggarne stodo flera eleganta fortepianos, och
på golfvet ett stort dukadt bord, omgifvet af stolar.
Ett silfverthékök spridde sin aromatiska ånga i
rummet. Yid bordet stod en gammal, i en ganska
pittoresk dr ägt klädd tjenarinna, hvilken endast med möda
lyckats qväfva det skri af bestörtning, som ville tränga
sig fram öfver hennes läppar.
Hon stirrade med ett uttryck af namnlös
förvåning på den främmande svenske officeren.
Augustin måste, enligt tantens föreskrift, gifva
sig till tåls. Troligen hade hans närvaro i klostret
i första hand den verkan, att samtliga nunnorna, innan
de begåfvo sig till théet, gjorde ett besök i sina
respektive toiletter.
Slutligen inträdde, anförda af dekanessan, de
älskvärda klostersystrarna. Till deras heder och den
unge krigarens förtjusning må nämnas, att flertalet
förenade ungdom med skönhet. Ehuru Augustins
ögon i första rummet sökte fröken Therese, var hans
hjerta dock alltför ridderligt, för att tillåta honom
att lemna obemärkta så många behag, som
presenterade sig hos Thereses medsystrar. Han ville skynda
till sin syster, men den allvarsamma dekanessan höll
honom tillbaka och förklarade, att fröknarne måste i
tillbörlig ordning presenteras.
Augustin nödgades finna sig i anordningen och
högtidligt buga sig, då damerna, de äldsta med
eeri-moniöst allvar och de yngsta med ett småningom allt
mera öppet leende, framträdde och gjorde för honom
en djup nigning. Emellertid var det omöjligt, oaktadt
hans bästa bemödande, att behålla i minnet dessa
utförligt, med både dopnamn och tillnamn utstyrda tit-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
