- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 3 /
430

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

"Han m&ste väl göra det, då han icke har någon
laglig rätt och makt att råda öfver hennes hjerta och hand."

"Tro mig, Augustin, han skall aldrig tillåta henne
att tillhöra en annan. Jag känner honom.(<

"Således — det är således min brors —
karakter! Nå, jag hoppas att också jag har ett ord att
säga, åtminstone då — det gäller min syster. Dig,
Therese, kan jag åtminstone skydda. Enligt naturens
ordning blir jag väl en gång herre till Storegård, så
heter fädernegodset i Sverige. Der finnes alltid en
tillflykt för min syster. Om du är ståndaktig,
Therese, skall jag fora dig dit, så snart du behöfver och
önskar det."

"Ack, men’jag kan icke Öfvergifva vår mor! Kände
du hennes hjerta, Augustin!"

"Men kan hon icke beskydda dig, Therese? Skulle
hon kunna tillåta ett sådant tvång, hon som sjelf fallit
offer derför?*

"Hon förmår intet mot Waldemar!"

"Är han då icke en öm och lydig son?"

"Hans lynne är förfärligt! Dessutom är ju han
herre till égendomarne."

"Min far har icke närmare underrättat mig om
förhållandena i detta afseende. Men jag skall skrifva
till honom."

"Men glöm icke, att Waldemar är vår bror. Hans
hjerta är säkert också godt, ehuru han anser hedern
vara det dyrbaraste och vigtigaste i verlden. Han vill
aldrig vika ifrån sitt ord."

"Och likväl kan han följa hertigens af
Augustenborg parti? Likväl kan han sluta sig till förrädaren?"

"Det kan jag icke bedöma, Augustin! Men han
anser det väl för sin pligt att icke svika hertigen, i
hvars hof han varit upptagen."

"Hvart reste han härifrån i går?"

"Han for till Nordborg, och ernade sig öfver
Har-deshöi fäija till Sleswig."

"Jag måste nödvändigt tala med vår mor!"

"Du har ju hört, att hon i går reste hem till
Blaakilde igen,"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:46:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/3/0440.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free