Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Yi tre, skalden, jägaren och köpmannen, höllo
nu en rådplägning, hvarunder vi satte våra planer iv
förbindelse med hvarandra. Jag uppgaf hvar jag ville
skaffa vapenförrådei, och Blanche lofvade att fördela
dem i alla de skogiga provinserna. Carlén åtog sig
att under vintern ordna en ordentlig
sammansväij-ning af frihetsälskande och oförskräckta vänner,
hvil-kas mod och tänkesätt han kände. Jag beslöt att i
Stockholm noga utforska ryssarnes ställning,
stridskrafter ooh planer samt tillintetgöra, motverka och
förvilla så mycket som möjligt för dem. Derjemte ville
jag söka att i alla provinser bilda hemliga föreningar,
hvilka på en gång skulle bryta lost mot de ryska
auktoriteterna. Att vi skulle få tid att småningom
tillintetgöra ryska stridskrafterna, ehuru vi i början
icke mot dem kunde uppställa några truppmassor, det
hoppades vi, emedan Tollins verksamhet skulle
förhindra fienden att sjövägen komma de sina till hjelp.
Nu tillsade den sköna jägarinnan att måltiden
var färdig. Yi bekräftade vår öfverenskommelse med
ett handslag och tilläde att vi skulle hvar för sig
verka, så att sambandet af våra planer endast af oss
tre var kändt. Derefter satte vi oss till bords.
Minnet of forna dagar, af gemensamma strider
och fröjder uppvaknade vid glasens klang. Den sköna
Emilie — så hette Blanches maka — förhöjde
vän-skapsfesten med varma sånger, och Hindiah uppstämde
äfven, på Carléns böner, några stycken.
Sedan måltiden var slutad, höjde också värden
sjelf sin stämma och sjöng ett stycke, författadt under
striden i Stockholm af Kjellman-Göranson innan han
stupade 3#);
Du måne, som derofvan stilla skrider
Och speglar dig i vattnets kalla flod.
Lys nu förtviflans sista bjeltestnder,
Och dn skall spegla dig i ryssars blod!
Bo storm, som stark nr fjellens klyftor ryter,
Var dn vår stridstrumpet! Bin kopparröst
Den vilda slafvens råa högmod bryter,
Men stegrar modets eld i fria bröst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
